Kort svar
Sjuklön är den ersättning arbetsgivaren betalar till en anställd som är sjuk – från och med dag 1 till och med dag 14 av sjukfrånvaron. Sjuklönen är 80 % av lön och andra anställningsförmåner, och från sjuklönen görs ett karensavdrag på 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön. Om sjukfrånvaron varar längre än 14 dagar tar Försäkringskassan över med sjukpenning. Reglerna finns i lagen (1991:1047) om sjuklön.
Förklaring i enkel svenska
Sjuklöneperioden – dag 1 till och med dag 14
När en anställd blir sjuk är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön under de första 14 kalenderdagarna av sjukperioden (§7 sjuklönelagen). Räkneverket börjar dag 1 – den dag den anställde avhållit sig från arbete på grund av sjukdom och anmält det till arbetsgivaren. Lördagar och söndagar räknas in i de 14 dagarna.
Om en anställd insjuknar på nytt inom 5 kalenderdagar efter en avslutad sjukperiod fortsätter den tidigare perioden i stället för att räknas som en ny.
Sjuklönens storlek – 80 %
Sjuklönen är 80 % av den lön och de andra anställningsförmåner som den anställde skulle ha haft om hen jobbat (§6). Den beräknas på det den anställde faktiskt skulle ha fått: månadslön, OB, provision som skulle ha betalats ut, och så vidare.
För månadsanställda räknas oftast sjuklönen om till en daglig sjuklönesats baserat på antalet arbetsdagar den månaden. För timanställda räknas det per timme.
Karensavdrag – inte längre karensdag
Sedan 2019 är karensavdraget regelbaserat istället för per dag. Karensavdraget är 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön, oavsett när på dagen den anställde sjukanmäler sig eller hur många timmar hen skulle ha jobbat. Det ger en mer rättvis ekonomisk effekt mellan dag- och nattskiftare.
Karensavdraget görs på den första utbetalningen av sjuklön och dras av från det belopp arbetsgivaren annars skulle ha betalat ut.
Rätt till sjuklön från första dagen
Rätten till sjuklön gäller från första dagen av anställningen. Undantag: är anställningen kortare än en månad krävs det att den anställde har jobbat minst 14 kalenderdagar i följd innan rätten till sjuklön inträder (§3).
Efter dag 14 – Försäkringskassan tar över
Efter den 14:e dagen av sjukperioden upphör arbetsgivarens betalningsansvar. Arbetsgivaren ska då sjukanmäla den anställde till Försäkringskassan, som tar över med sjukpenning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att rapportera sjukfrånvaron senast dag 15.
Högkostnadsskydd för arbetsgivare
Små arbetsgivare har ett högkostnadsskydd: om sjuklönekostnaderna under ett kalenderår överstiger en viss nivå (relaterad till lönesumman) kan arbetsgivaren få ersättning från Försäkringskassan. Reglerna och nivåerna ändras över tid – kolla aktuella belopp på Försäkringskassan vid bokslutet.
Exempel
Exempel 1 – Månadsavlönad heltid
Anna är heltidsanställd med månadslön 32 000 kr och en 5-dagars arbetsvecka. Anna blir sjuk en måndag och är sjuk tills på fredagen samma vecka (5 sjukdagar).
- Daglig sjuklön (80 % av lönen per arbetsdag, 22 arbetsdagar/månad): (32 000 × 80 %) ÷ 22 ≈ 1 164 kr/dag
- Sjuklön för 5 dagar: 5 × 1 164 = 5 820 kr
- Genomsnittlig veckosjuklön: 5 × 1 164 = 5 820 kr (motsvarar en hel veckas sjuklön)
- Karensavdrag: 20 % × 5 820 = 1 164 kr
- Netto sjuklön den månaden: 5 820 − 1 164 = 4 656 kr
(Detta belopp ligger sedan på lönespecifikationen som "sjuklön" minus "karensavdrag".)
Exempel 2 – Timanställd
Erik har en överenskommen timlön på 200 kr och jobbar normalt 32 timmar per vecka. Han blir sjuk en heldag (8 timmar).
- Sjuklön per timme: 200 × 80 % = 160 kr
- Sjuklön för dagen: 8 × 160 = 1 280 kr
- Genomsnittlig veckosjuklön: 32 × 160 = 5 120 kr
- Karensavdrag: 20 % × 5 120 = 1 024 kr
- Netto sjuklön den dagen: 1 280 − 1 024 = 256 kr
(Karensavdraget är aldrig större än sjuklönen den första dagen. Om den anställde är sjuk kortare än de 20 % som dras av, blir resterande del avräknad nästa sjukperiod.)
Vanliga misstag
- Räkna karensavdrag som en dag. Karensavdraget är ett belopp (20 % av en veckas sjuklön), inte en hel sjuklös dag. Det görs alltid med exakt 20 %, oavsett hur den anställdes schema ser ut.
- Glömma att sjukperioden återupptas vid återinsjuknande inom 5 dagar. Då räknas perioderna ihop och arbetsgivaren får inte ta ut ett nytt karensavdrag.
- Tro att sjuklön är 100 %. Det är 80 % av lön och förmåner. Vissa kollektivavtal ger ett kompletterande sjuktillägg ovanpå detta.
- Missa rapporteringen till Försäkringskassan senast dag 15. Försenas anmälan kan den anställde få sjukpenning sent.
- Bokföra sjuklön som vanlig lön utan att skilja på sjuklönekonto. I BAS finns separata konton (t.ex. 7281 Sjuklön till tjänstemän, 7282 Sjuklön till arbetare) som ger bättre uppföljning.
Checklista
- [ ] Den anställde har lämnat sjukanmälan senast första sjukdagen.
- [ ] Du tillämpar karensavdrag (20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön), inte gammalt karensdagssystem.
- [ ] Sjuklön betalas dag 1–14, sedan tar Försäkringskassan över.
- [ ] Du rapporterar in sjukfrånvaron till Försäkringskassan senast dag 15.
- [ ] Sjuklönen redovisas på lönespecifikationen som separat post (sjuklön, karensavdrag).
- [ ] Sjuklönen behandlas som lön i bokföringen (inkl. arbetsgivaravgifter).
Relaterade begrepp
- Karensavdrag – ett bestämt belopp (20 % av en veckas genomsnittliga sjuklön) som dras av från första utbetalningen av sjuklön.
- Sjukpenning – ersättning från Försäkringskassan från dag 15 vid längre sjukdom.
- Förstadagsintyg – läkarintyg från första dagen, kan krävas om arbetsgivaren har särskilda skäl och i särskilda fall.
- Högkostnadsskydd – möjlighet för små arbetsgivare att få ersättning från Försäkringskassan för stora sjuklönekostnader.
Obs: Detta är generell information och inte juridisk eller skattemässig rådgivning. Kollektivavtal kan ge bättre villkor än sjuklönelagen, till exempel kompletterande sjuktillägg.
Sammanfattning
Sjuklön är arbetsgivarens betalningsansvar under en anställds första 14 sjukdagar. Den är 80 % av lön och förmåner, och från sjuklönen görs ett karensavdrag på 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön. Efter dag 14 övergår betalningsansvaret till Försäkringskassan i form av sjukpenning. Sjuklön ska redovisas på lönespecifikationen, bokföras som lön och ligga till grund för arbetsgivaravgifter.