Vad betyder affärshändelsen?
Sjuklön är den lön arbetsgivaren betalar till en anställd som är sjuk under sjuklöneperioden (dag 1–14). Den hanteras i bokföringen på samma sätt som vanlig lön: bruttolönen är en kostnad, preliminärskatt dras, arbetsgivaravgifter beräknas och nettolönen betalas ut. Skillnaden är att sjuklön och eventuellt karensavdrag ofta särredovisas på egna konton för uppföljning.
När uppstår den?
Affärshändelsen uppstår när:
- En anställd varit sjuk och sjuklönen tas med på månadens lönespecifikation
- Karensavdrag görs på den första utbetalningen av sjuklön
- Ett kompletterande sjuktillägg enligt kollektivavtal betalas ut
Sjuklönen bokförs normalt samma månad som den ordinarie lönen för den perioden, eftersom den ingår i månadens lönespec.
Så bokför du steg för steg
Steg 1 – Beräkna sjuklön och karensavdrag
På lönespecifikationen specificeras:
- Avdrag för frånvaro (om månadslön) eller minskad ordinarie lön
- Sjuklön (80 % av lönen för sjukdagarna)
- Karensavdrag (20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön)
Nettoeffekten är att den anställde får en något lägre lön den månaden.
Steg 2 – Bokför sjuklönen som lönekostnad
Många använder ett separat sjuklönekonto för uppföljning:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7281 | Sjuklön till tjänstemän (eller 7282 för arbetare) | [bruttosjuklön] | |
| 2710 | Personalskatter | [avdragen skatt] | |
| 1930 | Bank (eller 2820 nettolöneskuld) | [nettobelopp] |
Mindre företag bokför ibland sjuklönen direkt på 7010 Löner utan särredovisning – det är tillåtet men ger sämre uppföljning.
Steg 3 – Bokför arbetsgivaravgifterna
Arbetsgivaravgifter betalas även på sjuklön (ca 31,42 %):
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7510 | Lagstadgade arbetsgivaravgifter | [31,42 % × brutto] | |
| 2730 | Lagstadgade sociala avgifter | [31,42 % × brutto] |
Steg 4 – Karensavdrag
Karensavdraget är en minskning av sjuklönen och bokförs inte som en egen post. Det visas på lönespecen som ett avdrag och påverkar därmed direkt bruttosjuklönen i bokföringen. Med andra ord: bokför endast nettot av sjuklönen efter karensavdrag.
Steg 5 – Eventuell ersättning från Försäkringskassan
Får företaget ersättning för sjuklönekostnader via Försäkringskassans högkostnadsskydd, bokförs den som en intäkt:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 1930 | Bank | [ersättning] | |
| 7290 | Sjuklönekostnader, ersättning från Försäkringskassan (eller 3990 Övriga rörelseintäkter) | [ersättning] |
Exempel med siffror
Scenario: Månadslön 32 000 kr, sjuk 5 dagar
Anna är sjuk måndag–fredag (5 arbetsdagar). Hennes vanliga månadslön är 32 000 kr, vilket motsvarar ca 1 455 kr per arbetsdag (22 arbetsdagar/månad).
Beräkning på lönespec:
- Avdrag för frånvaro: 5 × 1 455 = 7 275 kr
- Sjuklön: 80 % × 7 275 = 5 820 kr
- Karensavdrag (20 % av en veckas sjuklön): 0,20 × 5 820 = 1 164 kr
- Netto sjuklön: 5 820 − 1 164 = 4 656 kr
Månadens totala bruttolön på lönespec: 32 000 − 7 275 + 4 656 = 29 381 kr
Av detta är 24 725 kr ordinarie lön och 4 656 kr sjuklön efter karensavdrag.
Bokföring (förenklad – med särredovisning av sjuklön):
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7010 | Löner (ordinarie) | 24 725 | |
| 7281 | Sjuklön till tjänstemän | 4 656 | |
| 2710 | Personalskatter (30 %) | 8 814 | |
| 1930 | Bank | 20 567 |
Arbetsgivaravgifter på hela lönen (29 381 × 31,42 % ≈ 9 232 kr):
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7510 | Lagstadgade arbetsgivaravgifter | 9 232 | |
| 2730 | Lagstadgade sociala avgifter | 9 232 |
Moms – vad är vanligt?
Sjuklön är inte momspliktig. Det är ersättning för anställning, inte köp eller försäljning av varor och tjänster. Ingen moms ska bokföras vare sig på själva sjuklönen eller på karensavdraget.
Vanliga misstag
- Bokföra karensavdraget som egen post. Karensavdraget är en minskning av sjuklönen och behöver ingen egen kontering. Bokför bruttosjuklönen efter karensavdrag.
- Glömma arbetsgivaravgifter på sjuklönen. Sjuklön är skattepliktig tjänsteinkomst och full arbetsgivaravgift (ca 31,42 % 2026) ska bokföras.
- Bokföra sjuklön direkt på 7010 utan särredovisning. Tillåtet, men gör det svårare att följa upp sjukfrånvarokostnader vid bokslut.
- Missa ersättning från Försäkringskassan. Vid stora sjuklönekostnader kan företaget få ersättning via högkostnadsskyddet. Detta är en intäkt som ska bokföras.
- Bokföra sjuklönen mot frånvarodelen istället för att särredovisa. Lönespecifikationen visar både avdraget och sjuklönen – bokföringen bör spegla denna struktur.
Om kontantmetoden vs faktureringsmetoden
Sjuklön påverkas inte av valet mellan kontantmetoden och faktureringsmetoden – båda hanterar fakturor, inte löner. Sjuklönen bokförs alltid när den faktiskt utbetalas (oftast vid månadens lönedag).
Vid bokslut ska däremot eventuell intjänad men ej utbetald sjuklön (om sjukperioden går över balansdagen) periodiseras som upplupen kostnad på samma sätt som vanlig lön.
Obs: Detta är generell information och inte juridisk eller skattemässig rådgivning.
Sammanfattning
Sjuklön bokförs som vanlig lön på 7281/7282 (eller 7010), med avdragen skatt på 2710 och nettoutbetalning från banken. Karensavdraget minskar bruttosjuklönen och har ingen egen kontering. Arbetsgivaravgifter beräknas och bokförs på hela lönesumman inklusive sjuklön. Om företaget får ersättning från Försäkringskassans högkostnadsskydd bokförs den som intäkt.